Ögat

Det är tack vare ögonen som vi kan se världen, men hur går det till? Om du plockar isär modellen kan du se ögats vävnader.

Ljuset kommer in i ögat via pupillen. Sedan bryts ljuset i hornhinnan, linsen och glaskroppen. När ljuset bryts skapas en upp och nervänd bild på näthinnan i den bakre delen av ögat. Elektriska signaler från näthinnan skickas via synnerven till hjärnans syncentrum i nackloben.

Celler som gör att vi ser kallas synceller eller synreceptorer, de påverkas av informationen vi får från ljus. I hjärnan tolkas synintrycken och vi ser tredimensionella bilder.

Syncellerna omvandlar informationen till elektriska signaler, som vidaredistribueras som nervimpulser i nervtrådarna. När informationen når hjärnan blir vi medvetna om den. Tack vare informationen kan vi se.

Ögat kan bara uppfatta ljus i vissa våglängder, det vi kallar för synligt ljus. Ljuset kan ha olika våglängd, vilket vi uppfattar som olika färger. Ögat rör sig med hjälp av sex små muskler. När musklerna dras ihop kan vi rikta blicken.

Ögongloben ser ut som ett tillplattat klot, och ligger i ögonhålan. Runt ögongloben finns en skyddande fettvävnad. Ögongloben är ihålig och innehåller en geléaktig vätska som kallas glaskroppen. Väggen i ögongloben består av flera skikt. Skikten är olika tjocka på olika ställen i globen.

I näthinnan finns stavarna och tapparna. Stavarna används när man ska se i mörker, men de kan inte skilja mellan olika färger. Tapparna gör så att vi kan se olika färger och används när belysningen är bra. Det finns tre olika sorters tappar, och de är mest känsliga för blått, grönt och rött.

Stavarna och tapparna i näthinnan har kontakt med nervceller, som också ligger i näthinnan. Nervcellernas långa utskott bildar tillsammans synnerven, som går ut från baksidan av ögongloben. Där synnerven passerar ut genom näthinnan finns ett område utan stavar och tappar, det kallas för blinda fläcken.

Hornhinnan, som sitter på ögats framsida, är helt genomskinlig. Det behöver den vara för att ljuset ska kunna komma in i ögat. I regnbågshinnan finns en rund öppning som kallas pupillen. Regnbågshinnan styr hur mycket ljus som släpps in i ögat, med hjälp av små muskler som styr pupillens storlek. I experimentet Pupillspegeln kan du titta närmare på dina egna pupiller!

Ögat är uppbyggt som en kamera där bländaren är pupillen, linserna är hornhinnan, linsen, glaskroppen och filmen är näthinnan. Ögat skyddas i ögonhålan och av ögonlocket. Ögonlocket sluter ögat och förhindrar att hornhinnan torkar ut. Tårvätska bildas i tårkörteln i ögonhålans övre yttre del. Tårvätskan sköljer ögat när man blinkar och håller hornhinnan fri från partiklar som finns i luften. Tårvätskan skyddar också hornhinnan från uttorkning, och är bakteriedödande. Tårvätskan sugs upp av tårkanalerna i ögonvrån som mynnar ut i näsan.