Djurcell

Djurcellen har ofta en rund form och den omges av ett mjukt, följsamt och tunt membran. Precis som växtcellen kan djurcellen ha vakuoler, men de är mindre än hos växtcellen. Vakuolerna uppstår bland annat när cellen omsluter en partikel för att tillgodogöra sig dess näringsämnen.

Djurcellen omges av ett cellmembran, en tunn hinna som släpper igenom vatten och näringsämnen genom små porer. Innanför membranet finns en massa som kallas för cellplasma. Cellplasman består av vatten, salter, proteiner, olika näringsämnen och avfallsprodukter från ämnesomsättningen som lagras i de så kallade vakuolerna. I mitten av djurcellens cellkärna är DNA:et samlat.

En cell består även av mitokondrier, ribosomer och en cellkärna som styr cellens funktioner. Hos djur kan ribosomerna sitta ihop i speciella nätverk.

I cellkärnan ligger cellens DNA packat. DNA kodar för de mallar som produceras i cellkärnan. Mallarna bestämmer sedan vilket protein som ska tillverkas i cellens proteinfabrik – ribosomen. För att tillverka proteiner krävs energi som cellen får genom att förbränna druvsocker. Djurcellen kan inte producera sockret som behövs för att skapa proteiner, därför behöver djur äta kolhydrater.

Utifrån olika näringsämnen som kolhydrater, fett och proteiner kan cellens kraftverk, mitokondrierna, bilda energirika ämnen som cellerna sedan kan använda för att kunna utföra sitt jobb. Processen kallas för cellandning.

Om det kommer in olämpliga ämnen i cellen tar cellens lysosom hand om det. Lysosomen omsluter den främmande kroppen och bryter ner den. Avfallet transporteras sedan ut ur cellen.