Träna som en astronaut

Under 2024 kan du träna som en astronaut på Tom Tits Experiment. Genom olika experiment kan du träna och förbättra din rörlighet, koordination, uthållighet och mentala fokus, precis som astronauterna gör inför en rymdfärd.

Digi wall

När du klättrar tränar du din rörlighet och koordination. Att vara rörlig betyder att du kan flytta din kropp snabbt och lätt. Koordination handlar om att använda dina muskler och balans för att kontrollera din kropp. När vi går i trappor, springer i naturen eller klättrar, behöver vi vara starka, snabba och balanserade så att vi inte ramlar. När du klättrar behöver du även vara fokuserad och tro på dig själv.

Under den grundläggande träningen, och ibland som förberedelse inför ett rymduppdrag, utför astronauter klätteraktiviteter för att stärka överkroppens muskler, öka hela kroppens stabilitet, balans, flexibilitet och rörlighet. Klättring kräver både mental koncentration och fysisk kondition.

Energicyklarna

Att cykla gör ditt hjärta, dina blodkärl, lungor, benens skelett och muskler starkare. Det ökar blodcirkulationen och förbättrar din uthållighet, koordination och balans. När du cyklar i stället för att åka bil, hjälper du miljön också!

På rymdstationen ISS använder astronauterna en träningscykel som kallas FERGO. Den är designad för att träna utan att skapa vibrationer som kan störa rymdstationens stabilitet. FERGO har inget styre eller sadel. Att cykla på den hjälper astronauterna att hålla sig i god form och ökar deras uthållighet under vistelsen i rymden.

Planetbanan

Släpp metallbrickan vid kanten och se hur det rör sig på väg till mitten. Brickan rör sig som planeterna kring solen. I början rör sig brickan i en rund cirkel. Banan påverkas av två krafter. Brickans rörelser ger en kraft framåt. Gravitationen drar den mot mitten av banan. Tillsammans skapar krafterna en omloppsbana som först är cirkulär och sedan alltmer oval. Ju kortare omloppsbanan blir, desto snabbare rör sig brickan.

Den internationella rymdstationen ISS kretsar i en omloppsbana runt jorden på bara 92 minuter, vilket ger astronauterna 16 soluppgångar och nedgångar varje dag. Astronauterna på ISS försöker ändå att hålla samma dagliga schema som på jorden.

Höjden på ISS varierar från 400 till 340 km ovanför Jorden. För att inte åka in i jordatmosfären behöver ISS regelbundet en knuff bort från jorden.

Mindball

I din hjärna skickas hela tiden elektriska signaler. De påverkas till exempel av om du är stressad eller lugn och om du är fokuserad eller inte. Elektroderna i pannbandet läser av signalerna och skickar informationen till en dator. Det styr i sin tur hur bollen rör sig. Informationen visas också som kurvor på skärmen. För att få bollen att röra sig bort från dig behöver du fokusera på uppgiften och behålla lugnet.

Astronauter tränar sin koncentration, fokus och uthållighet för att kunna göra svåra saker i rymden. De måste vara noggranna och undvika misstag. På långa rymdresor är det viktigt att vara uthållig eftersom de arbetar länge utan paus. De måste också vara lugna och fokuserade om något oväntat händer och för att säkert ta sig igenom en nödsituation.

Tillsammans

Flytta kulan från start till mål genom labyrinten. Om du är ensam går det ganska lätt även om det är tungt. Ju fler personer som hjälper till desto svårare blir det – till en början. Innan samarbetet kommit i gång motarbetar man ofta varandra oavsiktligt. Efter en stund brukar det gå lättare att samarbeta.

I rymden är det viktigt att astronauterna kan samarbeta för att lösa olika situationer. De tränar tillsammans innan de åker i väg för att vara förberedda. Att kommunicera och jobba tillsammans i ett lag är avgörande för säkerheten. Ute på rymdstationen behöver man god fingerfärdighet och koordination mellan hand och öga.

Knep och knåp

Genom att öva på att lösa olika problem och inte ge upp när det blir lite svårt lär vi oss att hitta lösningar och att hantera stress när saker går fel. Att träna logiskt tänkande hjälper oss att förstå sammanhang och fatta kloka beslut. Genom att kunna förklara våra tankar och känslor kan vi kommunicera på ett bra sätt och göra oss förstådda av andra.

Astronauter tränar problemlösning, logiskt tänkande och kommunikation för att bättre hantera oväntade situationer i rymden. Genom att alltid arbeta logiskt och systematiskt undviker de att problem uppstår. Men ibland uppstår oväntade händelser. Då är det viktigt att de arbetar metodiskt och inte ge upp om det blir svårt eller utmanande. Det är också viktigt att de arbetar bra tillsammans och använder varandras kunskaper.

Sinnesgläntan

I Sinnesgläntan kan du utforska en mångfald av färger, former, naturljud och ljus som skapar en lugn och tillgänglig miljö. Här får du chansen att uppleva hur olika sinnesintryck påverkar ditt humör och din stressnivå. Det är en plats där du kan fylla på med energi, positivitet och bara vara.

Rymdfärder påverkar astronauters mentala hälsa. Rummen på rymdfarkoster är viktiga för astronauternas välbefinnande. Hur rummen ser ut kan påverka hur astronauterna tänker, hur mycket stress de känner, hur bra de sover och hur väl de kan genomföra sitt arbete. Genom att lära oss om hur rummen påverkar astronauterna kan vi göra dem bättre och hjälpa astronauterna att må bra under sina uppdrag.

Kroppen

Skelettet är gjort av stark benvävnad. Det håller oss upprätta, ger musklerna något att fästa vid, och skyddar våra inre organ. När vi använder skelettet byggs det upp och håller sig starkt. Om vi inte belastar skelettet så bryts det ner. Musklerna jobbar tillsammans för att vi ska kunna röra oss och för att stabilisera våra leder. Jordens tyngdkraft drar oss mot jorden och hjälper till att belasta skelettet och ge musklerna motstånd.

Innan en rymdresa måste astronauter träna för att förbereda sina kroppar för den extrema miljön i rymden. Träningen fokuserar dels på fysiska övningar för att stärka muskler och ben, dels på mental träning för att hantera utmaningar som isolering och stress. Vid en rymdfärd i tyngdlöshet minskar belastningen på skelett och muskler, vilket gör musklerna svagare och benen skörare. Därför tränar de 2 timmar per dag på rymdstationen.

Släck mig

Reaktionstid är den tid det tar från att du upptäcker något, tills du hinner reagera. Först ska du upptäcka vilken knapp som lyser. Sedan ska en signal skickas från ögonen till hjärnan. En ny signal skickas sedan från hjärnan till de muskler du behöver använda för att släcka knappen. Du kan träna upp din reaktionsförmåga. Att förbättra reaktionsförmågan gör att du blir bättre på att fatta snabba beslut i vardagen och förbättrar koordinationen.

Astronauter träna på att förbättra sin reaktionstid, öga-handkoordination och koncentration för att snabbt och säkert kunna reagera på oväntade situationer. De använder simulatorer för att träna och vara redo för olika situationer. Genom att träna kan astronauterna utföra sina uppdrag effektivt och minska risken för olyckor. Att befinna sig i rymden under långa perioder kan påverka astronauternas förmåga att reagera på situationer i rätt tid.

Spaceball

I Spaceball sitter du fast i mitten, vilket gör att du snurrar runt ditt eget centrum. Om du lutar dig lite framåt, bakåt eller åt sidan förflytas tyngdpunkten. Det får ringarna att röra på sig. I Spaceball använder du alla dina muskelgrupper. Dessutom förbättrar den din förmåga att förstå din position i förhållande till omgivningen samt din känsla för kroppens position, rörelse och muskelspänning utan att behöva tänka aktivt på det.

Astronauter behöver vara starka och smidiga för att kunna röra sig. De behöver starka kärnmuskler, rumsligt medvetande och en känsla för kroppens position. När de svävar i tyngdlöshet upplever de ingen tydlig riktning. För dem finns det inget upp eller ner! Många tror att Spaceball utvecklades för att simulera tyngdlöshet. Men det stämmer inte riktigt. Spaceballs rörelser kan bara göras med hjälp av tyngdkraften. Spaceball används ändå i träningen av astronauter.

Löparbanan

Två att de sätt som man kan ta sig fram på med både händer och fötter i marken är att gå krabbgång (ansiktet mot taket, fötterna framför och händerna bakom dig) eller björngång (ansiktet mot marken, händerna framför fötterna). Att använda dina armar och ben för att bära din kroppsvikt stärker dina muskler och förbättrar samordningen mellan din över- och underkropp.

Precis som du, måste astronauter utveckla muskelstyrka och koordination. I en miljö med reducerad gravitation kan astronauter inte gå som de gör på jorden. I stället koordinerar de sina händer, armar och fötter för att knuffa i väg sig själva från en plats till en annan.

Balansera

Balansen är viktig för alla rörelser vi gör, även om vi inte alltid tänker på det. När vi har bra balans blir det lättare att röra sig och risken för skador minskar. Vår balans är beroende av synen, örats balansorgan och känselkroppar i hud, muskler, leder och ligament. Alla delar jobbar tillsammans med hjärnan för att hjälpa oss hålla balansen. Din balans kan alltid förbättras genom träning och att du utmanar den.

Innan, under och efter en rymdfärd är det viktigt att astronauter tränar både muskler och balans. Under den första tiden i tyngdlöshet kan det vara svårt att veta vad som är upp och ner. Det kan också vara svårt att hålla balansen och kunna röra sig framåt eller åt sidan. Tillbaka på jorden måste hjärnan återigen anpassa sig till jordens gravitation för att kunna hålla balansen.

Reaktionstestet

Tryck på den röda knappen så fort du kan när den röda lampan lyser.

Testa även din reaktionsförmåga med en reaktionsstav. Håll handen runt staven utan att hålla i den. Be någon släppa staven. Hur långt hann staven falla innan du fångade den?

När du ser att lampan tänds eller att staven faller, skickas signaler till hjärnan. Därifrån skickas information om att du ska röra handen med hjälp av musklerna.

Astronauter tränar på att förbättra sin reaktionstid, öga-handkoordination och koncentration för att snabbt och säkert kunna reagera på oväntade situationer. De använder simulatorer för att träna och vara redo för olika situationer. Genom att träna kan astronauterna utföra sina uppdrag effektivt och minska risken för olyckor. Att befinna sig i rymden under långa perioder kan påverka astronauternas förmåga att reagera på situationer i rätt tid.

Känn tyngden

Ryggsäckarna simulerar hur olika deras tyngd skulle kännas på olika himlakroppar. Jordens ryggsäck väger 4 kg. Jämför med de andra ryggsäckarna hur jordens ryggsäck skulle kännas på andra himlakroppar.

I vårt solsystem finns planeter och månar, var och en unik i storlek, massa och avstånd från solen. Om du reser till dem skulle din vikt kännas olika på varje plats på grund av skillnader i tyngdkraften.

Att hoppa hopprep ökar skelettets styrka och förbättra hjärtats och andra musklers uthållighet.

Astronauter från ESA:s astronautkår kommer inte att gå på andra planeter inom en nära framtid, men i deras träning ingår att förstå tyngdkraftens inflytande. Under sina uppdrag befinner de sig i en så kallad mikrogravitation och är tyngdlösa. När astronauter kommer tillbaka till jorden efter en tid på den internationella rymdstationen känner de sig trötta, som om allt är extremt tungt. Astronauterna behöver träna för att vänja sig vid jordens tyngdkraft igen.

Självfallet

Självfallet består av ett 15 meter högt torn med en fallhöjd på drygt 10 meter. Under de första 5 metrarna lättar rumpan från sitsen och du faller fritt, därefter börjar inbromsningen. Vid fritt fall faller du lika snabbt som farkosten du färdas i. Under fritt fall upplever du tyngdlöshet, men kroppen behåller sin vikt. När uppbromsningen sker ökar din tyngd till nära det dubbla.

Den kittlande känslan i magen vid fritt fall beror på accelerationens påverkan på tarmarna. Du har sju till åtta meter tarmar som ligger hopvikta i bukhålan och som bara är fästa vid dess vägg på vissa ställen. När du accelererar snabbt upp eller ned, rör sig tarmarna och trycker mot bukhålans vägg, vilket framkallar den kittlande känslan i magen. Vid långvarig tyngdlöshet, som på en rymdstation, kittlas det inte i magen. Det är övergången till tyngdlöshet som orsakar kittlingen, inte tyngdlösheten i sig.

Centrifugen

Centrifugen snurrar i över 30 km/h och utsätter dig för en kraft på ca 3,7 g horisontellt, vilket är större än jordens dragningskraft på 1 g. Denna kraft kallas centripetalkraft och gör att du trycks mot väggen och känner dig tung. Människor klarar g-krafter olika bra beroende på kroppens position.

Astronauter ligger på rygg vid uppskjutning för att bättre klara de extrema g-krafterna. Under Falcon-raketens uppskjutning upplever de cirka 3,3 g när första steget slutar och upp till 4,5 g under andra steget. Astronauternas träning inkluderar centrifugering som simulerar upp till 8 g för att förbereda dem för de krafter som kan uppstå vid uppskjutning och landning.

Raketen

Få klockan på vajern att plinga! Koppla ihop flaskan med påfyllnadsröret, lyssna efter knäppet. Fylla flaskan med vatten. Pumpa i luft med pumpen upp till 3,5 bars tryck. Avfyra vattenraketen. Luften trycker ut vattnet som forsar ut genom flaskans öppning samtidigt som den skjuter ifrån sig flaskan. Då rör sig flaskan i motsatt riktning mot vattnet. På liknande sätt kan raketer skickas ut i rymden. För att komma ut i rymden används raketer med flera steg. Varje steg har sina egna motorer och bränsle. Även om dagens raketer använder samma bränsle som för 60 år sedan, fotogen och flytande syre, har det gjorts framsteg. Till exempel kan nya raketer, som SpaceX Falcon 9, användas igen efter att den landat, vilket är ett stort framsteg inom rymdfartstekniken.

Parabolen

När du pratar i ringen studsar, eller reflekteras, ljudvågor mot parabolen och transporteras parallellt genom luften till den andra parabolen. När ljudvågorna träffar den andra skålformade skivan reflekteras de igen och samlas ihop i mitten, den så kallade brännpunkten.
Eftersom ljudvågorna samlas ihop förstärks de och hörs bättre.

Paraboler används för att skicka och ta emot signaler över långa avstånd, som när vi pratar i telefon eller tittar på TV. Ju större parabolen är, desto bättre kan den fånga och skicka signaler. Den måste vara riktad mot det som den tar emot eller skickar signaler till/från. Riktigt stora paraboler kan fånga upp mycket svaga signaler på väldigt långt avstånd, vilket är viktigt för att vi ska kunna kommunicera och upptäcka saker i rymden.

Separatorn

Snurra i gång experimentet. Titta på bollarna. Hur påverkas bollarna av hur snabbt du snurrar?
Få bollarna att stå mitt på armarna! När du snurrar Separatorn, pressar rotationen bollarna ut och upp längs armarna. Ju snabbare du snurrar, desto högre åker bollarna. Det här kan du uppleva i karuseller eller om du åker snabbt i en kurva.

Satelliter hålls på plats runt jorden av två krafter: gravitationen som drar dem mot jorden och den hastighet de har som skickat dem utåt. Om hastigheten blir för låg faller satelliten mot jorden, och om den blir för hög lämnar den sin omloppsbana.

Klätterväggen

Musikgymmet

Rörelse är avgörande för vår hälsa och välbefinnande. I musikgymmet kan du inte bara träna, utan också utforska din kreativitet genom att skapa rytmer och musik samtidigt! Att upptäcka glädjen i dina aktiviteter gör det enklare att behålla motivationen och träna regelbundet.

På rymdstationen ägnar astronauterna ungefär två timmar varje dag åt träning i gymmet för att hålla sig i fysisk form. För att hålla motivationen uppe och undvika att det blir tråkigt använder de ibland VR-glasögon. Dessa glasögon transporterar dem till virtuella miljöer där de kan utforska naturen och andra platser som ligger långt borta från den begränsade miljön på rymdstationen.

Felstyrda cykeln

När du var liten lärde din hjärna att höger är höger och vänster är vänster. Men med den felstyrda cykeln blir allt det du vet om att cykla tvärt om. Den utmanar din balans och hur du uppfattar din omgivning. Även om det tar tid att vänja sig vid den udda styrningen, är din hjärna riktigt bra på att anpassa sig. Styrstången har ett speciellt kugghjul som gör att hjulet svänger åt motsatt håll mot hur du styr. Ju mer du tränar, desto bättre blir du.

Astronauter tränar för att hantera balans och kroppskontroll, både när de är i rymden och när de kommer tillbaka till jorden. Att röra sig och leva i tyngdlöshet kan till en början kännas lika märkligt som när du försöker cykla på den felstyrda cykeln. Genom att öva innan rymdresan anpassar sig astronauterna snabbare till sin nya miljö. De tränar på att utföra både förväntade och oförväntade arbetsuppgifter.

Hand-fot-banan

Vrid kroppen och utmana din smidighet och flexibilitet. Ta dig genom banan och nudda varje ruta med rätt kroppsdel innan du tar dig vidare till nästa rad. Rör dig så snabbt som möjligt utan att göra några misstag.

För astronauter är smidighetsträning avgörande, både i rymden och efter återkomsten till jorden. I rymden förlorar de smidighet eftersom de svävar och inte behöver ändra riktning snabbt. När de återvänder till jorden behöver de återfå sin smidighet för att klara vardagliga aktiviteter och krävande uppgifter.

Stockbanan

Låtsas att du befinner dig på Venus yta - omgiven av vulkaner i utbrott! Balansera på stockarna för att på ett säkert sätt kunna ta dig fram utan att trampa i lavaströmmarna.

Venus är jordens närmaste granne och är väldigt varm och svår att bo på. Venus saknar en skyddande sköld mot solens strålar. Atmosfären runt Venus är tjock och full av koldioxid och svavelsyra. På ytan är det extremt hett eftersom molnen håller kvar värmen från solen. Forskare studerar Venus för att bland annat förstå hur växthuseffekten fungerar.

Snörlabyrinten

Tänk ut den väg som passar dig bäst. Kryp, åla, skutta och kliv. Ta dig genom hinderbanan utan att nudda något snöre. Går det snabbare om du provar flera gånger?

För astronauter är smidighetsträning avgörande, både i rymden och efter återkomsten tillbaka på jorden. I rymden förlorar astronauterna smidigheten eftersom de svävar och inte behöver ändra riktning snabbt. När de återvänder till jorden igen behöver de därför träna upp sig för att kunna återfå sin smidighet för att klara av vardagen på jorden.

Vaska guld

En vaskpanna och ett gott tålamod är allt som behövs. Guldets densitet gör att det hamnar under sand och grus i vattnet och det är själva principen för vaskningen. Det guld du lyckas vaska fram får du gärna behålla.

Forskare har en teori att allt världens guld kommer från döda stjärnor (neutronstjärnor) som kolliderat med varandra. I takt med att guld och andra ädelmetaller blivit allt svårare att få tag på här på jorden har blickarna vänts utåt mot rymden istället. Många asteroider tros innehålla så stora mängder av exempelvis platina, guld och silver att sådan gruvdrift skulle löna sig, trots att den kräver rymdresor!

Gå på styltor

Ny utrustning ger nya förutsättningar. Hur ändrar sig ditt rörelsemönster när du går på styltor? Har du svårt att stå still, kan du ta längre kliv eller bättre utsikt?

Astronauter är under rymdpromenader beroende av sin dräkt för att kunna överleva. Dräkten är tung och otymplig, därför tränar astronauterna på att röra sig i sina dräkter i stora vattenbassänger på jorden. Det är viktigt att kunna röra sig så smidigt som möjligt för att till exempel kunna reparera rymdstationen om den behöver underhåll.

Samarbeta

För att lösa uppgiften behöver ni vara flera personer. Ju fler personer som hjälper till desto svårare blir det – till en början. Innan samarbetet kommit i gång motarbetar man ofta varandra oavsiktligt. Efter en stund brukar det gå lättare att samarbeta.